Föräldraledig

Jag sitter nu på hemma hos familjen på Otterstavägen. Snart ska mina föräldrar åka till Afrika, det är kaos. Men om kanske 30 minuter så ska de iväg, då blir det lungt och skönt! Jag och mina systrar blir föräldralediga i tre veckor! 

Vi blir nog mammalediga längre än så, eftersom att hon ska till Nepal i slutet av oktober och innan dess ska hon till Berlin. Frågan är om hon någon gång kommer hinna vara i Sverige och frågan är också om hon verkligen ska till Berlin. 

Berlin var nämligen det hon sa till mig för någon vecka sedan. När jag pratade med henne imorse och nämnde Berlin så svarade hon "Berlin, nää, Hamburg var det väl?" Jag sa att hon inte kunde fråga mig och då sa hon att hon inte visste vart hon skulle. 

Min lillasyster frågade idag vid middagen varför mina föräldrar varför inte nöjde sig med två barn (hon är alltså nummer tre i våran syskonskara). 

Det känns som att det faktum att jag går runt och ser full ut (pga balanssinnet som är ur funktion) är det mest normala här just nu. 

Första valet

Jag skojade på facebook, det var ett skämt att jag skulle vänta med att gå och rösta tills imorgon. Jag tyckte att det var så tråkigt att alla hade samma status om att de skulle gå och rösta.

Ja ja, har varit och röstat i alla fall, gick med min far. Som vanligt när någon/några ur våran familj är på offentligplats så går vi inte obemärkt förbi.
Det började med att pappa hade glömt att han bodde i Solna, han hade bara tittat på Sundbyberg i kommunalvalet och visste därför inte vad han skulle rösta på. Det här är samtalsämnet påvägen in till Näckrosens dagis.
Väl inne så är det kö och jag som inte har röstat förut ser inte vart de här lapparna är någonstans. Får lite panik men sen hittar vi dem. Vi tar våra lappar, pappa blundar och drar en lapp för kommunalvalet.
Sen orkar vi inte riktigt vänta och eftersom att vi har pratat högt om vad vi ska rösta på tänker vi att vi inte behöver gå bakom de där gröna skynkena för att dölja vad vi röstar på. Så vi frågar vi måste gå bakom, det måste vi inte. Så jag sätter mig i en soffa för jag skulle kryssa och pappa står bara rakt upp och ner och lägger ner lapparna i kuverten.

Overall ett spännande första val för min del.

Hemmafru

Det här med vad jag ska bli när jag blir stor, dum fråga tycker jag.
Inte för att jag inte vet utan för att jag aldrig vill bli någon annan än den jag är.
Jag är Lovisa. Och det vill jag forsätta vara resten av mitt liv, Lovisa som gör olika saker och inte kan definieras med ett ord.

MEN om jag nu skulle ha ett samtal med min inre röst och lyssna ordentligt på vad den vill bli så säger den helt klart att jag ska bli hemmafru.

Jag var glad, så kom jag på att jag var arg

Jag ville skriva ett ord idag men jag visste inte hur det stavades. Det är fruktansvärt frustrerande när det händer och jag känner mig hindrad. Och det värsta är att jag inte har det värst.
Så tänker jag på valet och alla jävla valfrågor som jag måste ta ställning till och jag blir bara irriterad på de där politikerna som tjänar för mycket pengar och på alla andra människor som tjänar för mycket pengar, när jag vet att det finns människor som hindras från att tjäna några pengar alls. Vilka människor som i praktiken blir funktionshindrade bestäms av hur samhället väljer att fördela sina resurser.


Så nu var det klart och ute, någon som tycker att jag hetsar upp mig för småsaker, JA!

Det ordet jag söker är när man spelar kort med sig själv. Jag kan fortfarande inte komma på hur det stavas. I vilket fall som helst klarade jag en sån idag. Då blev jag glad.

Återinvigning!

Min far har börjat blogga om hur det är att vara Björn (Rädda Björnen) och jag känner att jag inte kan vara sämre. Därför blir det idag återinvigning av bloggen och eftersom jag idag måste ta igen en hel veckas missat plugg så blir det ett citat som jag tycker är fint och som kanske peppar igång mig till lite plugg.

Det som gör dig till dig och mig till mig,

ett föränderligt fenomen som framträder i möten mellan oss.

Vem vi är blir ett fenomen som vi inte kan mäta,

slå fast eller slutgiltigt bestämma.

I genuiuna mellanmänskliga möten framträder vi för varandra som Någon,

och endast då blir det uppenbart vem vi är.

Nu till pluggandet!!

Regn

Det har regnat i princip hela dagen. Och nu såhär när det börjar skymma ute så blir det så mysigt att sitta inne och titta ut. Det är fint med regn, behagligt på många sätt och vis. Jag blir lika avslappnad som när jag åker tåg fast ändå produktiv för jag känner att jag ska passa på att göra innegrejer när det ändå regnar. Är det fint väder vill jag bara göra allting snabbt så att jag får komma ut.
Jag har sorterat papper. Och jag har så svårt att veta vilka papper som är viktiga att behålla och inte. Jag slänger det mesta jag får känns det som, speciellt de som kommer från bankerna. Jag skulle vilja att någon lärde mig det där.
När jag var liten och var hos farmor och farfar då var vi ute fastän det regnade för det fanns inget att göra inomhus. Nu blev jag väldigt sugen på att gå ut. Kanske ska ta på mig stövlarna och gå en promenix!

Kommunikation

Min vän Amanda ringde mig här om dagen. Jag sitter i Örebro och pluggar, hon är ute på promenad i det alltid lika soliga Stockholm. Hon hade lite saker att ta upp med mig om alla våra projekt vi håller på med. Så när vi har pratat ett tag hör jag att Jimmy, hennes pojkvän går bredvid och pratar med någon annan. Eftersom att jag inte hör "någon annan" så frågar jag. Han pratar också i telefon, med Elin som jag också känner. Jag hälsar till Elin, Elin hälsar till mig och Amanda och jag hälsar till Jimmy och Jimmy hälsar till mig. Så pratar vi vidare om vårt.

Välja en, näää!

I helgen var jag i Sthlm och levde rövare. Det var mycket flängande hit och dit, jag åt inte hemma en enda gång på fyra dagar och det var full fart nästan hela tiden. Fantastiskt! Jag älskar Sthlm, och nu i och med att jag har flyttat därifrån har jag börjat romantisera denna underbara stad. Det är möjligheternas stad där allt kan hända och jag tror att när jag flyttar tillbaka nu i sommar så kommer mitt liv bli som en saga. Jag tänker litagranna som en lantis (tror jag, jag tror att lantisar tänker såhär men jag har absolut inget belägg för det och ursäktar mig själv om jag trampar någon på fötterna men tanken är fri).


Så i tisdags när jag kom tillbaks till Örebro var jag tvungen att sova som en potatis. Först två timmars nap mitt på dagen och så gick jag till sängs klockan åtta för att sova tolvtimmar. Från och med klockan tolv idag när jag gick ifrån skolan fram tills klockan ett på måndag har jag inte planerat ett skit. Jag har helt fria dagar där jag ska plugga, städa, tvätta, laga mat, jogga, ta långpromenader, titta på tv och sova. Men framförallt plugga, och det ser jag framemot!

Jag gillar det här, vara kär i två olika städer.

Jag älskar livet

Så är det bara.
Det är så svårt att älska livet, jag skulle så gärna vilja ringa livet och säga "jag tycker jävligt bra om dig, ska vi kila stadigt?" men det går inte. Fast visst kilar vi stadigt, det är bara att jag som en människa mitt i livet är beroende av att få sätta ord på saker och ting.
Frågan är också om livet sitter i mig eller om livet svävar utanför mig. När jag säger att jag älskar livet menar jag att jag älskar allt det som finns runtomkring mig i kombination med humöret inom mig som är påverkat av det som finns runtomkring. Cirkeln av liv brukar det väl kallas kanske.

Grattis kvinnor!

EN RIKTIG KROPP HAR INGEN SNOPP

Nästa år ska vi bli vuxna

...och säga "nej, jag vill inte!" till utlänningar som säger åt oss att vara nakna, ha handduk under fötterna och vara tysta. Det blev mitt och Jakobs mål efter årets skidsemester.
Sammanfattning av veckan:
Det började dåligt med inställt flyg men vi hittade ett annat och kom iväg iaf
Hotellet var det bästa jag någonsin bott på med lyx i överflöd
Skidåkningen var fantastiskt med riktigt bra backar
Vädret varierade och var tråkigt nog mestadels dåligt (då var det bra att man kunde längta hem till poolen och bastun på hotellet)
Sällskapet var på topp som vanligt

Jag vill  ut och resa mer!!
NUUU!

Livesänding

Storasyster har kommit hem, mamma ska EN EN GÅNG gå igenom alla sjalar, sockor, klänningar som hon har köpt i Nepal. Det här är tredje gången jag är med om detta.

Mamma klagar på att hon vill gå och lägga sig, ändå pratar hon som en papegoja. Upprepar allt jag redan har hört.

Mamma har köpt manssjalar, till Amandas pojkvän, pappa och Linneas pojkvän. Jag söker alltså pojkvän så att du, min blivande pojkvän, kan få en väldigt fin lila sjal (som jag kan låna).

Mamma har köpt 20 stycken sjalar för 16 kronor styck. Jag och Amanda bråkar om vem som ska vilken färg, Linnea kommer få ta skiten som blir över när hon kommer hem.

Mamma har köpt sjalar till sig själv, fast dom var dyyyyra i silke men dom passar till grått.

Mamma har köpt färglada papper. Vi som tycker om att göra scrapbooking och sådär. Kostar typ 5 spännblocken (varför kan det vara så billig, får dom ingen lön eller? Ja eller det kosta kanske mer, men inte mer än 10)

Mamma har köpt färglada ramar. (den får Amanda för att hon inte är intresserad av byxor)

Mamma har köpt lampor "det blir jättefin lyster". Hon köpte dom lite mindre för hon tänkte....

Nu måste Amanda prata med mig och färgen på lamporna. Oj, vi var sams, jag fick en orange med fiskar.

Oooh

Nu för tiden spelar jag väldigt mycket gitarr, det är fantastiskt roligt. Något som är ännu roligare än att spela är texterna man läser när man lär sig att spela.
D A G Em
ooooooh oooohhhhh oooh ooh ooooh ooh
Här kan du se precis vilka ackord du ska spela och hur du ska sjunga.
Jag bara älskar det! Vilken eldsjäl som har suttit och skrivit ut ooohandet. Jag älskar människor!
(låten är If I hade eyes av Jack Johnsson om ni inte förstod det av texten)

En lördag i storsstaden

09.48 anländer jag till fridhemsplan där jag ska träffa Amanda för att ha årsmöte. Vi ska mötas 10, och för er som känner Amanda så vet ni att det brukar betyda att hon kommer springande några minuter efter 10. Jag ringer henne vi vilket fall som helst och hon säger "jag står här uppe blablabla". Resten av orden liksom faller bort för jag får något form av hjärtstopp för att Amanda är över 10 minuter tidig. Fantastiskt!
Sen ska vi försöka hitta en riktigt dyr frukost, helst för 1500 kronor var. Vi hittar scandik hotell för 135 kronor, buffé. En miljon tallrikar, en miljon glas, en miljon kaffekoppar. Fantastiskt!
Här sitter även lyxliraren Karolina som tydligen har gjort det till en traditon att äta frukost för 135 kronor. Hon har på sig en vit tröja med blå tvärränder, jag har också på mig en vit tröja med blå tvärränder. Vi ser lite ut som tvillingar.
Årsmötet blir genomfört, vi åker hem till Emelie som fyller år och får kaffe och samtal om utbildningar.
Hem för att plugga och äta middag med pappa.
Sen iväg till stan för att möta upp Karolina (lyxliraren) och när jag ser henne på t-centralen märker jag att hon har tagit på sig sina lila byxor och tittar ner på mina egna ben och ser att jag har tagit på mig mina lila strumpebyxor. Lite som att vi var tvillingar igen.
Avsikten med kvällen var att jag skulle få min födelsdagspresent, det blir en föreställning med Jonas Gardell, otroligt roligt och sorligt och tänkvärt! Vi tar även ett glas efteråt och pratar om kärlek som ett fenomen som vi inte behöver, en djup disskusion om mänsklighet och familjeliv.
En helt fantastisk lördag overall (alltså det snöade så mycket att jag var tvungen att ha en overall).

Ljudböcker

Har säkert pratat om detta ämne förut, kanske till och med om precis det jag nu kommer att ta upp. Man vet inte så noga nu för tiden, jag skriver så mycket och börjar bli så gammal att jag inte kommer ihåg (på tal om att bli gammal så börjar jag se jävligt gammal ut, eller jag ser typ trött ut och har fått fler rynkor runt ögonen. Hoppas verkligen att det bara är The cold swedish winter som är orsaken till detta och att jag till sommaren kommer tillbaka som den fräscha unga Lovisa. Jag menar kommer man åldras såhär snabbt resten av livet är det inte långt kvar till 60.)
Tillbaka till ljudböckerna så har jag i vilket fall som helst gått omkring och sjungit på Beatelslåten Dont let me down idag utan att riktigt förstå varför. Har ju inte lyssnat på den på evigheter. Men så rotar jag väl lite i hjärnkontoret och kommer på att dom pratar om den i boken JACK som jag för tillfället lyssnar på medans jag sover. Och så tänkte jag på det där att det lär fan ha stor betydelse vad man lyssnar på och hur man mår dagen efter. Eller alltså jag vet inte, men det känns som att om jag går runt och sjunger på en låt som nämns i boken så borde det ju rimligtvis även fastna annat i mitt huvud från boken som påverkar mig, om ni förstår vad jag menar.
Jag kom ihåg när jag lyssnat på ETT ÖGA RÖTT, då var det inte mycket i det svenska språket som klaffade som det skulle. Eller när jag lyssnar på Marien Keys böcker och går runt och blir kär i alla jag träffar.
Så om vi då lite snabbt hoppar tillbaka till boken JACK, jag är nu på cd 5 av typ 18 (jävligt tjock bok) och hittils har det bara handlat om supande, knarkande och konsekvenser (både bra och mindre bra) av detta. Hmm.... jag hoppas att min halft sovande hjärna inte blir alltför påverkad av detta.
Sen vill jag bara lägga till att det även svärs en del i boken och det tycks som att även jag har börjat använda mig av mer svordomar en vanligt. Detta bör vara en övergående period.

?

http://www.youtube.com/watch?v=wEp1WzYY-EM&feature=related

Söndagsångest

Det var ett tag sen det var söndagsångest sist, när jag funderar på varför den är tillbaka är svaret att jag har varit ledig. Jag har gjort skillnad på veckodag och helg. Fantastiskt! Det har varit en fin helg, jag gillar att vara ledig. Det ska jag fortsätta med, på helgerna alltså.

Motorvägen

Idag när jag steg av bussen här uppe på Brickebacken efter att ha spenderat helgen i Sthlm började jag skratta lite smått för mig själv. Det var så skönt att få komma tillbaka och känna sig hemma och känna att allt fortfarande är spännande.
Så kom jag på det! Varför jag trivs så bra här i Örebro.
För ett tag sedan såg jag ett program om vuxna med ADHD, där var det en kvinna som beskrev det som att hon hade en femtonfilig autoban i hjärnan. Jag kände verkligen igen mig i det, kör massa bilar assnabbt hela tiden i mitt huvud. Oftast så tycker jag att jag klarar av hinna med alla bra, men så är det någon bil som stannar och då blir det frontalkrock och ingenting funkar. Eller så märker man inte att bilen med mat nästan har stannat, att bilen till skolan för länge sen har åkt iväg eller att det är ungefär tusen bilar med jobb och tusen till med andra måsten.
Men här i Örebro saktar alla bilar ner och vägen smalnar av till kanske en fyrafilig väg. Jag kan ha kontroll över alla! Och om jag vill kan jag stanna alla bilar på en rastplats och bjuda alla på macka och kaffe. Jag hinner till och med kolla motoroljan och spolarvätskan någon gång då och då. Och det så jävla värt!! Det är så skönt att det är klart att jag skrattar när jag kommer hit!
Sthlm, när jag och mina bilar har lärt oss att ta det lugnt och klarar av att köra sakta även inne i stan, då kommer vi tillbaka!

Cykeln

Idag har jag köpt en cykel. Spännande historia:
Först gick jag förbi ett ställe där det stod BEG CYKLAR stort på fönstret, under stod Unik SecondHand. Bra, tänkte jag och var påväg in. Så ser jag att det inte öppnar förän 15.30, klockan är ca 12.45. Jaja, tänker jag, får väl ta mig en fika och läsa min kurslitteratur så länge.
Så det gjorde jag. Går även och handlar en sväng på mitt favorit Ica, brukar gå in mest för att titta men det är så fint upplagt att jag alltid måste handla. Så kan man självschana när man går ut, då känns det lite som att jag är tillbaka på jobbet. Brukar ibland stå där och hjälpa andra kunder men då kommer alltid vakten och slänger ut mig efter ett tag.
Tillbaka till cykelhandladet så är jag vid affären ca 15.45 MEN DET ÄF FORTFARANDE STÄNGT!! Jag står ett tag och funderar, bestämmer mig för att åka hem och komma tillbaka dagan efter. Går och tar bussen hem. När jag sitter på bussen tittar jag ut genom fönstret och ser då hur affären håller på att öppnas. Jävlarns, tänker jag och trycker på stoppknappen. Folk måste ha trott att jag var dum i huvudet som bara åkte en station, men örebroarna är inte så mycket bättre själva tycker jag.
Affären är typ världens minsta, fast fullproppad med både cyklar och annat tjafs. Jag ser en röd, ganska ful cykel av dammodell och får ut i snön och pröva. Den funkar fint, vi blir vänner, jag betalar och ska cykla hem.
Påvägen hem vill jag inte cykla på den smala gångvägen längs med den stora farliga bilvägen så jag tar vad jag tror är en genväg lite bakom husen. Jag tycker att jag hela tiden håller på längs med den stora farliga bilvägen men ICKE, helt plötsligt har jag ingen aning om vart jag. Cyklar i blindo, snön blåser i mitt ansikte, rumpan har domnat bort av kyla och min högra arm har ramlat av (som tur var finns det korg på cykeln så jag la den där). Det börjar även bli mörkt i den lilla staden Örebro. TILLSLUT hittar jag äntlign skyltar som pekar åt universitet och därifrån hittar jag hem.
Nu har jag ätit soppa, badat och sytt fast armen igen. Den här krisen har gjort att jag och cykelns vänskap har blivit ännu starkare!
Slutet gott, allting gott!

Mestadels tvätt

I helgen var jag i Sthlm, det var så där som Sthlm brukar vara dvs underbart.
Men så när jag kom imorse med tåget till Örebro så kände jag att jag hade kommit hem. Jag kände att det var skönt att komma hit och lite jobbigt att jag måste tillbaka till Sthlm redan på torsdag. Sen gick jag till skolan och hade ett väldigt roligt seminarium. Jag är nog lite kär. Och så gillar jag snön, det är stört mycket snö här och nu snöar det igen.

Jag har tvättstugan för första gången också. Träffade tvättstugeansvarige, hon förklarade allt för mig som om jag aldrig hade tvättat och berättade hur andra brukar göra och blablabla. När jag sa att jag var ny i Örebro fick jag även en muntlig stadsvandring. Jag vågade aldrig avbryta och sen tyckte jag att det var fint att bli omhändetagen.
Det finns en fördel och en nackdel med tvättstugan som jag kan se hittils.
För: Man kan tvätta DYGNET RUNT!!! För att den är ett fristående hus.
Nack: Den är helt datastyrd. Man kommer inte in varken före eller efter utsatt tid och missar man tiden med en kvart är den borta. Jag tycker inte riktigt om det för att det är något fint med att skriva lappar till varandra på tvättstugeschemat om ni förstår vad jag menar.

NYHET I LOVISAS LIV
Hon tvättar nu med tvättboll, utvärdering kommer inom kort så håll ögon och öron öppna!

BrickeBacken

Namnet på min nya stadsdel. Jag har bekantat mig en del med den. Jag tror att jag har bekantat mig helt för vad jag förstår så är den inte alls så stor. Igår gick jag en väg till centrum, idag gick jag en annan och då tror jag att jag har ringat in hela området.
Det är mycket barn här vad jag har märkt, massa barn överallt som springer och skriker och pratar och åker skidor och leker. Barn överallt, jag har reflekterat över hur få vuxna det är. Jag kanske har sätt 1 vuxen på 10 barn. Underligt egentligen. Men det beror nog på att vuxna inte går ut när det är kallt och snöigt.
Jag trivs här iaf, det finns konsum, inte så freicht men det duger (jag handlade på Willys nere i Örebro idag och det var 1000 gånger bättre, asnajsigt!) så finns det ett simhus här någonstans, det ska jag hitta. Det finns även vårdcentral och man kan beställa läkemedel till konsum vad jag har förstått. Perfekt!
Mitt rum är stort och just nu lite mer städat än det var igår, alltid bra med förbättring. Jag har fått upp mina grejer så det känns som mitt, börjat pissa in reviret så att säga. Men det som slår mig mest är hur stort det är. Så har jag två stora fönster precis framför skrivbordet så jag kan sitta och titta på alla människor som går förbi på andra sidan skogen. Det är mycket träd här på BrickeBacken nämligen. Jag och älgarna, det är så det får bli! Och det trivs jag med.

Studera? Ja

Väskan och jag har skilts åt. Igår var jag i Örebro och fick tillgång till mitt nya hem och lämnade därför väskan där. Nu är jag tillbaka till stockholm för att ha styrelsemöte ikväll och sen åka tillbaka till Örebro imorgon.
Jag är trött nu, hur roligt det än har varit att luffa runt så vill jag bara vara hemma. Det är jobbigt när man sover i olika sängar varje natt för då vet man liksom aldrig vart man är när man vaknar. Vet aldrig vart dörren ligger när man går upp. Vet aldrig åt vilket håll man inte får rulla för att undvika att rulla ur sängen.
Det ska bli skönt att få landa i Örebro.

En god väns pojkvän sa till mig efter att jag hade sagt att jag skulle plugga 150%
"Så du har alltså valt plugget istället för det sociala?"
Och vet ni att det känns inte så hårt att höra det. Må så vara att jag inte kommer ha något liv den här terminen mer än mina studier, någon gång måste man pröva på det också. Fast jag tror iofs inte på att jag kommer klara av att sitta helt isolerad där borta.
Amanda, du måste komma och hälsa på (ja, du min storasyster, det är dig jag menar. Jag kom och hälsade på dig så det är inte mer än rätt att du kommer ner till mig!)

Att sova

Lite granna av en röd tråd genom mitt liv är något som vi alla känner till; sömn!
Jag funderar mycket över sömn, pratar mycket om sömn och framförallt så sover jag mycket.
Natten mellan tisdag och onsdag sov jag bara 4 timmar, jag missade alltså minst 4 timmars sömn("normalt" har gemeneman behov av 8 timmars sömn, jag tror att mitt behov ligger runt 10 timmar).
Jag har sedan denna natt varit trött även fast jag har sovit väldigt mycket nättarna som följde. Tar upp detta med min vän Amanda som berättar att hon läst i tidnigen om just detta, man kan inte sova ikapp en natts missad sömn på bara en natt. Utan man kan bara hämta in ca 30 minuter per natt, alltså spelar det ingen roll om jag sover 15 timmar, jag kommer vara trött iaf.
Och om vi nu räknar på att jag behöver 8 timmars sömn så kommer det alltså ta 8 nätter (halv timma varje natt) att hämta in mina 4 timmars förlorad sömn.

Den här vetskapen får mig att ALDRIG vilja missa sömn igen.

Jag och väskan del 2

14/1-10 Hemma i Sundbyberg vid kökdsbordet.
Igår var en dag att heta duga, vi gick upp 5.30 efter ca 4 timmars sömn för att ta oss till Örebro och uppropet i skolan. Jag försökte sova hela tågresan, vaknade hela tiden. Så var tåget försenat och bussen i Örebro var försenat. Men fram till Mickes och Idas lägenhet kom jag tillslut och lämnade av väskan, han blev lite rädd för att bli lämnad så snabbt på ett nytt ställe men han förstod.
Så gick hela dagen i skolan med info om vad som måste göras innan terminsstarten och blablabla, jag var såklart astrött. Så var det typ slut på grejer vid 13 och då tänkte jag att nu åker jag hem till Sthlm igen, jag var så trött och har ett skolarbete att göra så då kände jag att det skulle vara skönt. Så jag gick och hämtade väskan igen, tillbaka till stationen där tåget en en gång var försenat.
I sundbyberg sov jag mest igår, och åt och tittade på tv. Sen sov jag hela natten och nu sitter jag här och ska försöka få ihop ett arbete på tre dagar.
Det är lite som en flyktingförläggning här också, vi är 6 personer som bor i lägenheten, det är roligt!

15/1-10 Hemma i Sundbyberg vid samma köksbord som igår
Känner mig lite sorgsen. Storasyster åkte hem imorse, det kändes faktiskt lite tungt. Fan om jag fick välja så skulle hela familjen bo i ett stort hus hela våra liv med alla våra familjer (grov överdrift, jag vet att jag skulle tröttna på en vecka). Men iaf att alla bodde i samma stad.
Jaja, tillbaka till resandet så har jag bara åkt sl, inte så mycket att berätta om där egentligen. Mer än att jag även saknar Furuviks Familjen som jag åkte buss med.
Men men men, hör och häpna, jag och ryggsäcken får flytta in i vårat nya hem redan idag om vi vill! Det vill vi inte, men så söndag vill vi flytta och hoppas att det går att ordna på något sätt.
För hur mycket vi än tycker om att resa och åka tåg så saknar vi ett hem där vi kan träffa alla våra möbelkompisar och klädkompisar. Vore fint!
Sen börjar jag skolan på måndag. Fantastiskt!

Jag och väskan del 1

10/1-10 Malmö, Rasmus rum
I fredags packades väskan som skulle innehålla allt jag äger och har i några veckors tid. Jag kan känna redan idag att jag har gjort en del felval av kläder. Typiskt.
Fredagsnatten stannade jag och väskan kvar i Näckrosen. Det blev bäst så, vi trivs så bra där. Men sen var vi tvungna att flytta, ända till Sundbyberg. Där spenderades natten mellan lördag och söndag.
Tidigt på söndagsmorgon tar vi pendeltåget till centralstationen och sätter oss på ett tåg till Malmö, väskan sov, jag tittade på film. Det var en fin resa, jag älskar att åka tåg, det finns så mycket historier att titta på utanför fönstret. Vem som bor i vilket hus och vem som jobbar på macken och vem som sitter i bilen som kör förbi.
Nu är vi alltså i Malmö, hemma hos Rasmus. Väskan bredde ut sig vid elementet så fort vi kom hit, jag har gått lite på stan och njutit av Malmö. Denna fantastiska stad vars affärer antingen har helt stängt på söndagar eller stänger klockan fyra, sånt tycker jag är mysigt.
Och imorgon ska jag till Köpenhamn, det är jag lite orolig för. Jag kan tänka mig att dom kommer tvinga mig att försöka förstå danska, det går inte riktigt för sig tycker jag. Det blir lite klurigt det där…
Väskan kommer fortsätta ha det bra här i värmen.

12/1-10 Tåget mellan Sthlm och Malmö
Igår var jag i Köpenhamn, dom tvingade mig att förstå danska, då blev jag lite ledsen först. Men efter ett tag insåg jag vilket häftigt språk det är och bestämde mig för att åka ner och bo ett tag där.
Intressant var det iaf, även om jag inte riktigt förstod var dom sa så verkade dom ha en fin inställning till livet och projekt.
På vägen hem blev jag supertrött, ändå så hittade jag några extrakrafter så att jag kunde sitta uppe några timmar och dricka te med Rasmus. Det är alltid lika trevligt!
Väskan umgicks ju lite mer med Rasmus igår, dom var ju ensamma ett tag innan jag kom hem, det tyckte väskan var mysigt.
Idag har jag varit i skolan i Sofielund som ligger i Malmö, en mysig skola. Jag tycker om att vara där och tycker att det borde vara fler internat. Men men, det gäller bara att få ut det mesta av dom som är och det tycker jag att jag har fått. Jag kan känna nu när jag är på väg ifrån Malmö att jag kommer sakna mina klasskamrater lite. I maj ska vi synas igen, det blir kul!
Jag har gått vilse två gånger i Malmö. En klar förbättring från förra gången. Nu sitter vi på tåget på väg till Sthlm, Storasyster kommer och hämtar oss på centralen och så sover vi i Sundbyberg och imorn tar vi tåget till Örebro klockan 6. Full rulle, mycket tåg. Sånt gillar vi!

Örebro nästa

Det behövs en paus för alla, även för bloggar.
Men nu är det dags igen! Tror jag.
Det är nytt år, snart flyttar jag till Örebro. Idag har jag tyyp packat klart mina kläder, det går framåt iaf.
Det känns lite jobbigt men spännande att flytta. Det känns tufft att lämna Solna och Sthlm nu när allting är så fint här. Men det ska bli så fruktansvärt kul att flytta till en ny stad.