Det jag har saknat

Idag har jag hängt med Amanda. Vi lagade mat, åt mat, hon skruvade ihop min nya möbel medan jag diskade, jag var tvungen att plugga och då gjorde Amanda en korg av en affisch. Det är precis det jag saknar nu när jag bor själv.
Att vi sitter på varsin sida av bordet, jag med datorn och hon med en sax. Jag måste stänga av radion för att jag kan inte koncentrera mig när det låter. Så vi sitter tysta och pysslar med vårt, ibland när jag inte läser utan bara bläddrar från olika sidor på internet så sjunger jag en sång, Amanda sjunger såklart med.

Nu är sitter jag själv, det är lika tyst men jag är själv. När jag börjar sjunga är det ingen som sjunger med och ikväll när jag går och lägger mig finns det ingen att säga godnatt till. Jag saknar att göra mitt tillsammans med någon annan. Tur att min nya kombo flyttar in snart!

Naken bad

Jag har just varit och tagit sommarens sista dopp. Eller jag vet ju inte helt säkert att det är det sista men troligen kommer jag inte bada mer utomhus.

I vilket fall som helst badade jag naken. Det är egentligen bara det jag vill säga. Jag har badat naken rätt många gånger denna sommar och det är förbannat skönt. Vi borde alla bjuda mer på våran nakenhet.

Fel plats

Iförrigår kväll ringde jag Amanda, min föredetta kombo. Jag kom på att jag saknar henne väldigt mycket. Saknar att komma hem och sätta mig i köksoffan medan Amanda har tre olika matlagningsprojekt på gång (mitt i natten) och bara få prata av mig om vad som har hänt under dagen. Amanda har svar på allt jag säger och Amanda frågar om allt jag vill prata om.

I vilket fall som helst tog Amanda under samtalet upp mitt jobb vilket jag var fruktansvärt trött på innan jag gick på semster. Nu har jag varit tillbaka i en vecka och hon undrade hur det kändes. Jag har haft svårt att sova kvällarna innan jag ska jobba, blivit raslös i kroppen och det var länge sedan jag kände så. Men det är väl överkomligt tänkte jag.
Så när vi hade lagt på och jag gick och la mig kom jag på det. Det är inte Ica jag behövs och det är det som gör att jag inte vill gå dit. Nu när jag har börjat plugga och läser om alla häftiga projekt runtom i Sverige och världen så vill jag bara vara med. Vara med och påverka människor runtomkring mig och det är jag inte när jag står i frysen och langar upp Findus färdigrätter.

På torsdagen får jag lite av en brektäfelse på mina tankar. Vi har problem med elever som kommer från Råsundaskolan på raster och efter skolan. Dom snattar och är allmänt störiga. Ingmar blir lite förbannad och jag med såklart. Men Ingmar blir förbannad för att ungdomarna gör att hans butik går sämre, jag blir förbannad på att det inte finns något annat för ungdomarna att göra än att hänga på Ica och störa oss som arbetar. Dom har så mycket energi och kraft som sprutar ut åt helt fel håll.

Fel plats för mig helt enkelt.

Filmstaden

Förra veckan kunde jag sakna en redig klass och ett redigt klassrum. Idag kännde jag absolut det fina med att plugga hemma.
Jag hade massa att läsa och bestämmer mig för att gå ut. Tar på mig min ryggsäck (har en ryggsäck lite för att verkligen känna att jag går i skolan) och går emot filmstaden. Solen lyser men det är svalt. Väl inne i filmstaden stannar jag på ett ställe jag gått förbi många gånger men aldrig rikigt sätt. Ingmar Bergmans torg som är ett litet gulligt torg omgivet av växtligheter. Jag köper en kaffe och sätter mig på uteserveringen. Det sitter några barnvagnsmammor och lunchande arbetar men vi är aldrig fler än 10 personer på torget. Från restaurangen intil spelas Monica Zetterlund. Jag sätter mig först i skuggan av ett träd men efter ett tag når solen mig och då kan jag ta av mig tröjan och sitta i bara linne.
En underbar dag i skolan skulle man kunna säga.

Hejdå ledigheten

Idag är det söndag. Och för min del börjar första veckan på hösten imorgon (mig ingenting emot eftersom jag tycker om hösten).
Det har varit lite av en smygstart på skolan denna vecka men jag har fortfarande levt i semestern så att säga.
Men imorn drar det alltså igång och det blir en sjuhelvetes till start. Jag har nämligen bokat in en hel del grejer förutom jobb och plugg. Lite orolig samtidigt som det alltid är skönt att komma igång ordentligt om man ska komma igång. FULLT ÖS MEDVETSLÖS!!

Distansplugg

Jag tycker om att planera. Men det är alltid svårare att genomföra det jag har planerat.

Det är svårt, det här med att disciplinera mig själv. Speciellt när jag inte riktigt har en tydlig deadline när saker ska vara gjorda.

Alltså vi har uppgifter som ska vara gjorde till en viss dag men vi har också massa böcker som ska läsas. Till när är oklart. Då är det lätt att skjuta upp det. Jag hoppas att jag snart får någon form av rutin på saker och ting.

Annars är det roligt att plugga. Framförallt roligt att planera.

En helt ny värld

Jag är fylld av kärlek.

Vad mer kan jag säga? Jag tycker att allt är roligt. Och jag ser fram emot allt. Det finns inga tunga orosmoln någonstans på min klarblåa himmel.

I tisdagskväll var jag och Emilie påväg hem från Eskils Tuna där vi hade hälsat på Amanda. Bilen gick i 120 (för att man får köra i 120 på vägen från Eskil) och vi hade högsta volym på stereon som spelade Disney Klassiker. Vi sjöng för allt vad våra röster klarade av.

Och lite så känns det hela tiden för mig. Som att jag flyger fram och har superroligt samtidigt. Det är underbart.

Första dagen i skolan

Idag har jag börjat skolan. Det är roligt men lite svårt att förstå eftersom att kursen är på distans, man skulle kunna säga att jag sitter i klassrummet nu. Antar att jag vänjer mig snart.

Utanför sitter det 3 ungdomar, två av dom har också börjat skolan idag. Gymnasiet, där kan man snacka många nya intryck. Dom verkar lite omtumlade.

Den ena, låt oss kalla honom för Emil berättade om vad som hade hänt första dagen.

Alla elever skulle säga sitt namn och någonting på samma bokstav efter, en ganska enkel lek kan tyckas. Men Emil hade det lite svårt. Han tänker och tänker och tillslut kommer han på Ekorre. Bra plan men det som händer är att det finns en annan pojke i klassen som heter Erik och han säger Ekorre. Emil får hjärnsläpp och helt plötsligt är det hans tur. Han hör sig själv säga:

"Emil, Äcklig"

Nej, det är inte alltid lätt att börja i en ny skola.

Min första uppgift är att skriva om mig själv, jag ogillar att skriva om mig själv. Jag vet i alla fall hur jag ska börja:

"Lovisa, Lakrits"