Det viktigaste är att ha hjälm

Vecka 27 har rivstartats.
Uppe med tuppen var jag och tog björkpollen spruta. Jag vet inte om det berodde på att jag bara hade sovit fyra timmar eller om jag har någon förkylning i kroppen men jag reagerade som aldrig förr på den lilla spruta. När jag tittade ner på armen såg den ut att vara dubbel så tjock som normalt. Sjuksystern tyckte inte att det såg bra ut så hon gav mig en stark allergitablett och varnade mig först efteråt att jag kunde bli lite trött av den. Yeey tänkte jag som, ja som sagt var bara sovit fyra ynka timmar.
Ock vilken dag jag sedan hade framför mig. Teater nivå 1 där vi hade väldigt trevligt med lekar och övningar för att göra en grupp av oss tre tappra deltagare. Sen la vi tre (jag, min lillasyster Linnea och min nyfunna vän Paulina) pärlplattor i två timmar, hur avslappnande som helst! Tillslut var det dags för gitarrkurs för nybörjare, jag kan nu spela nocking on heavens door. Stolt som få.
Dessvärre har jag nu ont i mina fingrar och ont i armen då den fortfarande är korvsvullen.
Nu ska jag äta mat, kanske gå och bada och sen sova.

Vad ska man göra?

Igår fick jag en remiss till magnetröntgen av mitt knä. Idag var en av rubrikerna på DNs fösta sida Strålskyddet på sjukhus underkänns. Kul, glad man blir av sånt.

Sånt stoppar dock inte mig. Och det stoppade mig verkligen inte igår då jag inte hade någon aning om varken remissen eller rubriken. Då var jag nämligen ute i Bro någonstans och fick göra två saker jag tycker väldigt mycket om, som står högt upp på min favvis lista.
Vara med små barn och måla hus (jag gillar inte bara att måla hus, bara jag får måla med samma färg på en stor yta tycker jag att det är kul).

Idag ska jag till stadsbiblioteket, jag funderar på att ta en superlångpromenad dit istället för bussen. Där ska jag lämna tillbaka en bok och kanske betala en skuld jag har. Jag tycker inte om att vara skuldsatt, men den här biblioteksskulden har jag säkert haft i ett år. Den är typ på 20 kronor för att jag fick ett nytt kort. Känns fånigt.

Men vad ska man göra?

Trumpetmannen

Igår vad det årets första allsång, lite kallt men annars topp. Började regna precis klockan nio och det tackar vi gudarna för, vi vill ju inte att folk ska se på tv att det regnar i Sthlm, vad vore det för huvudstad.
Men någonting var väldigt fel. Det var påväg hem som jag upptäckte att någonting fattades, någonting i mina öron. Jag hörde inget trumpetspel. Det är nämligen så att på vägen hem så står det en man/gubbe och spelar trumpet så att den lyckan man hade från all bra musik på allsången bara fylldes på. Jag brukade alltid ge honom några kronor och var igår redo med plånboken men han var borta. Det kändes tomt. För jag såg oss nästan som vänner, en gång förra sommaren vågade jag till och med önska en låt. Så den stora frågan just nu är var någonstans trumpetmannen har tagit vägen?

Midsommar

Min midsommar innehöll allt vad en riktig midsommar ska innehålla. Det var roligt för det kändes som att det var ett tag sen jag hade en riktig midsommar med sill, stång, dans, nubbe, snus, bad osv. Jag var även ute på en ö vilket ger plus i kanten och så sov jag i tält.
Dock innehöll den något som en midsommar inte brukar innehålla, tre engelsmän. Detta betydde det var utländska som gällde hela helgen och förklaringar på alla konstiga traditioner vi har. Det var roligt och det var inte bara dom som lärde sig nya saker, jag lärde mig många nya ord på engelska. Och det är ett ord jag ska skriva här och nu, lite granna till Tone som har flyttat till england som aupair i ett halvår. Hoppas att du läser och tar vara på detta ord. Det är även lite granna för att det är ett roligt ord. Här kommer det.

Bingowings
Ordet översatt till svenska är gäddhäng och kommer sig av att gamla tanter ofta har gäddhäng och även ofta spelar bingo.

Jag tycker det är så fint, blir glad av att höra det, annat är det med gäddhäng. Vem blir glad av att höra ordet gäddhäng? Inte jag iaf.

Anfallarna

Jag var påväg hem från sjukgymnasten igår, tisdag. Lite ledsen på grund av att knät inte tycks bli bättre men ändå på ett bra sommarhumör. Jag är nästan precis hemma och ska svänga in på den smala vägen bakom parkeringshusen då jag ser två måsar som störtdyker mot en kvinna som går före mig. Hon slänger med sina påsar i luften och försöker fly. Smart som jag är så tänker jag att där ska jag inte gå och tar vägen över parkeringen istället. Det tycks gå bra några meter men sen får måsarna syn på mig också. En av dom kommer rakt framifrån och störtar ner mot mig som en misil. Jag börjar, liksom kvinnan försöka värja mig från den galna måsen men den bara dyker och dyker emot mig så jag springer därifrån. Springer runt husen och väl inne på gården är det ytterliggare en dam som blir anfallen av måsarna. Vi tar skydd inne i porten. Hon berättar om att måsar beter sig såhär när barnen har trillat ur bona och att barnen alltid trillar ur bona.
Sen dess har jag behövt att ta en omväg varända gång jag ska till eller från yttervärlden, jag försöker att hålla mig mestadels inne. Och trots att jag såhär i efterhand kan skratta lite åt det eftersom jag bara kan tänka mig hur roligt det såg ut så har jag fått ärr för livet. Jag satt idag ute på balkongen och läste med fönstrerna öppna, men jag var tvungen att stänga dom för så fort jag hörde ett måsskri slängde jag mig ner på golvet och skakade i hela kroppen. Måsarna är just nu mina värsta fiender.

Nog om det, en annan sak som jag har gjort i veckan som troligen också såg väldigt roligt ut var att sätta upp ett tält på våran lilla gräsplätt utanför huset för att sedan krypa in i det och sitta där en stund och sedan krypa ut och ta ner det igen. Detta gjorde jag med Ersson för att titta att det var helt. Vi kommer nämligen tillbringa helgen i detta tält vilket jag verkligen ser fram emot. För det är ju som ni alla vet midsommar och då åker jag till Blidö och Erssons landställe där det kommer att vara fullt med folk, så mycket folk att vi måste tälta. Detta har jag absolut ingenting emot, tvärtom gillar jag att tälta. Det enda jag nu är lite rädd för är att vakna av måsar, eller att dom helt enkel anfaller tältet och har sånna vassa näbbar att det skär igenom tältduken och dom mördar oss medans vi sover. Hemska tanke.

På gång!

Det här med att vara arbetslös hela sommaren är nog ett av dom bästa besluten jag har tagit på länge. Visst så har jag mina tvivel ibland, att pengarna inte kommer att räcka till osv men just nu är ekonomin stadig så jag klarar mig minst två månader till.
I vilket fall som helst, varför jag tycker att det är ett av dom bästa besluten är för att jag får vara kreativ. Jag har just nu tre projekt på gång som alla handlar om att vara kreativ, helt otroligt roligt.
Projekt 1: Great Granny med Amanda där vi tar vara på hantverket och göra saker med våra händer. Och eftersom att Amanda arbetar hela sommaren har jag blivit administratör och måste fixa allt medans hon bara får skapa. Det gör inget, jag tycker att det är kul att fixa.
Projekt 2: Tampone, ett teater projekt med Amanda, Emilie och Felicia. Det börjar egentligen inte förän i höst men jag är lite utav en fixare i det här projektet med.
Projekt 3: Herr och fru DagDrivare. Det nyaste projektet som startades igår med Elias, han pratade om att han tyckte att det var tråkigt att vara arbetslös. Då bestämde vi oss för att börja skriva musik och även sjunga och spela musik. Kanske även framföra våran musik på Sthlms gator.
Det här med att få vara kreativ har jag känt är något som är nödvändigt för mig. Sen skolan och då också teatern tog slut har jag känt ett sug av att får göra någonting. Jag har därav dansat mycket men även tagit fram mina kladdkritor och färgpennor igen och börjat rita. Inget fint, för det kan jag inte. Jag vill bara få ur mig lite skapande så att säga.

Mogen?

Snart två veckor har förflutit sen jag släptes fri ut i vuxenvärlden. Fram tills nu har jag nog varit en vanlig ungdom i mina bästa år men frågan är om jag inte just i denna stund slits mellan vuxen och yngling.
Det här med schemat, att jag är så fruktansvärt organiserad tyder ju på en viss grad av mognad. Men sanning å säga så håller jag mig inte fullt ut till det, jag gör sakerna som står men kanske några dagar efter planerat. Andra, viktigare grejer kommer imellan, så som att åka och titta på massa gulliga djur i parken zoo med Amanda. Parken zoo var ett försök från min och Amandas sida att komma tillbaka till våra barnrötter, det var trevligt men som Amanda sa så hade nog parken krymt sen hon var fyra.
Det som dock gör mig otroligt vuxen är att jag idag ska luncha. Med en vännina. Något jag aldrig förut gjort, man träffas ju och fikar, eller? Det som talar emot min min mognad i det här fallet är att jag har målat mina naglar knallrosa, barbie rosa. Troligen har jag gjort detta och omedvetet tänkt att det är för att folk inte ska tro att jag sitter där och äter lunch och är vuxen.
Någonting i mig håller på att förändras, sakta men säkert förvandlas jag inombords till en ny uppdaterad Lovisa. Kommer detta att förändra min syn på världen? Kommer jag börja irritera mig på jobbiga ungdomar på stan? Kommer jag att börja städa på mitt rum?
(Jag gillar inlägg som slutar med frågor så att det blir lite mer spännande för er läsare, vad kommer att hända i nästa episod av Lovisas liv...)

Söndag igen

Idag är jag sjuk fastän det är fint väder. Troligen har jag ätit något opassande vilket har lätt till magvärk och illamående. Jag försöker att ignorera att det är fint väder ute, då är det lättare att ligga hemma och titta på tv hela dagen. Men det börjar bli extremt tråkigt att bara ligga och ha ont så nu sitter jag här och muppar istället.
Vad har jag på hjärtat då?
Ingenting speciellt tror jag. Livet flyter på, nu med ett schema och det funkar väldigt bra. Saker blir gjorda så att säga. Även fast ingen annan märker det så är det så det är.
Jag önskar att det skulle regna ute.
Jag önskar att någon kom hem hit till mig och tyckte synd om mig.
Nej, nu är jag trött och ska avsluta detta meningslösa inlägg.
Tack!

Schema

Det är svårt att göra något annat än att livsnjuta när det är så fint väder. Jag känner att tråkiga saker som är väldigt viktiga sorteras bort och saker som handlar om att befinna sig utomhus och ha trevligt blir prioriterade. Det här är inte hållbart. Jag behöver struktur i min vardag även fastän jag inte ska arbeta särsklit mycket i sommar (påtal om det så fick jag idag ett jobb som serveringspersonal på min gamla idrottslärares fest, roligt och festligt). Jag ska i vilket fall som helst försöka att lägga upp ett schema för mig själv som jag ska hålla mig till.
Å andra sidan känner jag lite att jag har valt bort jobb den här sommaren för att kunna slappna av, men jag känner nog att utan schema kommer jag hela tiden gå och fundera på när jag ska göra alla dessa viktiga saker man måste göra som arbetslös. Därför blir schema bra. Ett schema där det kommer att planeras in väldigt mycket aktiviteter ute i solen.
Nej men imorgon börjar mitt nya liv som strukturerad och organiserad dagdrivare. Det ska bli skönt!

Steget

Jag måste få ge mig själv en dag
då mina tankar kan ströva fritt
en dag då jag tar mitt första steg
och vet att det steget är mitt

Jag vill vakna upp i ett rum
och resa mig upp och stå
på golvet en stund och fråga mig själv
åt vilket håll jag ska gå

Kent Andersson

Denna dikt fick jag av mina systrar i studentpresent. Och det är väl precis såhär jag känner nu, måste få tänka efter lite vad jag ska ta mig till med mitt liv. Får se vad jag kommer fram till.