Ingen mat, inget vatten!

När man inte har eget landställe får man snylta på andras. Jag har i helgen snyltat på Erssons. Vi har haft en underbart mysig två dagars vistelse ute på Blidö och inte gjort annat än läst, lagt pussel, lagat mat, promenerat och tittat på tv.
Där rök rubriken, råkade ju avslöja att vi lagat mat och då även ätit maten. Men vi hade inget vatten, det hade frysit. Men jag gillar lejonkungen och tycker att det är en fin rubrik från just den filmen (Simba om du inte gör något kommer alla att svälta ihjäl är fortsättningen för er som vill anteckna).
Nu när jag kom hem känner jag att jag vill tillbaka, det var så skönt och bara sitta där och titta in i brasan. Här i stan finns det tusen saker som måste göras, packa ihop resten av mitt rum till exempel. Vi pratade om det, att det vore så hälsosamt att få åka ut till ett ställe och bara vara en helg i månaden eller så. Det tror jag att alla skulle må bra av. Hämta lite nya krafter.

I wana be on top!

Då är man en riktigt top model då! Gårdagens spenderades nämligen i mode staden Paris där jag och Empan Rumpan hade ett gigg med Tyra (våran älskade livs coach). Vi representerade det svenska på cat walken och bar Björn Borg underkläder, stor succe!! Vi hade 3 assistenter var som löd våran minsta vink.

Nej, nu ljög jag igen, fan. Det var kanske inte så glamoröst men troligen var det 1000 gånger roligare att befinna sig i Hornstull i en liten källarlokal med massa snygga tjejer och lite mindre snygga punk killar. Vi visade upp kläder och väskor som 5 tjejer från klassen hade skapat som projektarbete. Väldigt roligt, lite jobbigt bara att jag inte fick äta på två veckor innan showen, det är därför jag har varit lite trött så här på senaste. Kul var det i alla fall och jävligt bra blev det!

Det hände en liten läbbig grej, min mobil gav ifrån sig ett ljud jag aldrig hade hört förut. Jag förstod först inte att det var min och trodde att det låg någon under sängen och spionderade på mig. Men det var bara att inboxen var full, det är fixat nu!
Idag ska jag försöka packa lite, får se hur det går. Jag vet inte rikgit hur man gör, vad man ska packa ner och inte. Men nu är det bara en vecka kvar så det gäller att sätta lite fart.

Ett dygn med Amanda

Det måste sägas att en härligare start på ett lov har jag aldrig haft.

Onsdag kväll är det 70-tals fest på restro. Jag och Amanda, esteter som vi är, klär ut oss som bara den och drar dit. Vi vann alla kategorier på bäst utklädnad. Kvällen blev alldeles lagom lång och sen var det hem och sova som gällde.
Upp nästan dag och iväg till riddargatan för att ta allegispruta, Amanda är såklart fortfarande med och sitter och läser tidningar i väntrummet.
Iväg till skolan där vi hade tänkt att sova i teatern men den var låst, tosse! Så vi drar upp till biblan och jag känner att jag är alldeles för trött för att orka spela teater men att jag måste tagga till.
Ner till en trevlig lunch på kliens.
Så när vi kommer till teatern har Kristina gjort i ordning filtar, dynor och kuddar till alla och vi har en underbar avslappning. Inte nog med det så finns det sedan fika och vi har en disskusion om livet och godheten. Sen får vi sluta.
Då begär sig jag och Amanda iväg till sikla köpkvarter och går på tygvaruhuset (där jag hittar tyg till min studentklänning) och såklart tittar vi in på home in harmony som var vårat primära syfte med resan. Där dricker vi kaffe med Linus och tittar på tapeter. Mer mat skulle det bli, vi handlar på Ica och tar sedan buss och tunnelbana till Emilie där vi äter och snackar skit.
Och så till sist drar vi hem till Rasmus där det blir nyponsoppa och lycka med klassen.
Amanda och jag var alltså tillsammans i över 24 timmar men vi tröttnade inte på varandra, det var trevligt hela tiden. Förutom när vi var oense om tapeterna. Tack Amanda! Och alla andra!

Då har lovet bara börjat och bättre ska det bli! Nu har jag brottom iväg till Hornstull där jag ska bli the next top model, mer om det någon annan dag.

Jag ser ljuset!

Idag trodde jag att det var torsdag för att på torsdagar slutar vi halv 3. Men det är inte torsdag utan onsdag och på onsdagar slutar vi halv 5. Men det är ljust ute, klockan är typ över 6 på kvällen och det är fortfrande ljust ute. Galet härligt!

Och inte är det onsdag heller, för det är lördag! Lördag hela veckan lång från och med nu. Det är i princip lov, imorgon har vi teater men det är ändå lördag och fest idag och sen är det bara lördag hela lovet. Eller nej, det blir nog en del söndagar också.

Jag ser i vilket fall som helst ljuset, jag vaknar tidigt på mornarna för att det är ljust och jag är pigg på kvällarna för att det är ljust. Eller pigg, det är väl att överdriva eftersom att jag måste sova som en bebis om jag ska vara pigg. Men jag är piggare och det känns härligt!

Wohowoohooo

JAG HAR TAGIT KÖRKORT!!!

Jo men visst, här har ni den nya Lovisa med körkort. Jag är glad, världen är glad och alla är glada. Det gör inget att det snöade idag. Jag ser det som en positiv sak, det gäller bara att tänka på rätt sätt. Så här ska ni tänka:
Vi har ju fått oss lite vårkänslor när solen var framme och man kunde sitta ute och sola och även fast det känns tungt nu så kommer vi att få dom där känslorna igen!! YEY!!!
Sen har jag körkort, det ska vi inte glömma, det är det viktigaste i detta inlägg.
Jag sydde en ny klänning igår, skrev ju att jag hade tråkigt och visste inte vad jag skulle göra. Jag tog min energi och sydde en klänning. Den blev fin och jag hade på mig den idag. Dagen då jag tog körkort!!
Nu ska jag gå ut och köra bil! För om det var någon som har missat det så har jag tagit körkort!!
(Nej jag ska inte ut och köra bil, jag bor i Sthlm och vi har så otroligt bra kollektivtrafik att jag får dåligt samvete av att åka bil här, även fast det inte är jag som kör. Förstå hur mitt samvete kommer se ut om jag börjar köra bil. Tosse! Nej, bil ska man åka ytterst sällan tycker jag. Bara så ni vet vart jag står. (Men jag kan åka bil om jag vill.))

Ett uns av obehag

Någonting konstigt håller på att hända mig. Det började redan imorse då jag känner att jag håller på att få en ny tand, en såkallad visdomstand. En lite vass bit sitter längst inne i munnen och är påväg.
Vid 11 när vi sitter i biblan och pratar så känns det som att min kind håller på att somna, kindbenet rättare sagt. Jag börjar då slå på det så att det ska vankan men det fortsätter att pirra sådär obehagligt och pirret sprider sig. Inte behagligt någonstans och jag visste bara inte hur jag skulle få stopp på det. Nu har det slutat i alla fall.
Jag vet inte om dessa två kan ha något samband men om någon har varit med om liknande så ring in till våran jourtelefon och tipsa!

Jag har även så kallad träningsabstinens. Jag vill verkligen träna men jag vågar inte riktigt. Jag ska ju inte träna när det gör ont i knät och just nu så gör det ont bara av en vanlig dag i skolan. Men jag kan ju inte bara sitta och vänta på bättre tider, eller?
Jag kan inte sova för att det spritter och smärtar i hela kroppen för att jag inte får träna. Får se hur det blir. Imorgon är det cirkus och det kan jag inte säga nej till.
Jag blir så rastlös när jag inte får träna, jag vet inte vad jag ska göra utan träning. Nu sitter jag här och har fett tråkigt för jag har inget liv!

Inte som alla andra

Den mesta tiden av helgen har spenderats i skolan, på teatern. När jag igår kväll var på innebandy avslutning och berättade att jag hade varit i skolan och skulle till skolan dagen efter så tycket folk synd om mig. Jag tycker inte synd  om mig själv för jag älskar att få vara på teatern och repa med min underbara klass. Det ska jag absolut inte sticka under stolen. 

Den här helgen har det känts extra bra för det mesta har funkat. Synd och skam att inte alla är där men det har ändå flytit på bra. Alltså tycker jag, till skillnad från många andra att en helg i skolan inte är helvete utan snarare tvärt om. 

Min syster gjorde även något som förvånade mig idag. Jag har precis kommit och hem och sitter på toa. Hon skriker "LOVISA!!" Jag skriker "JA!". Sen är det tyst. När jag kommer in i vardagsrummet där hon befinner sig frågar jag "Vad vill du mig?!" Hon säger "Du var så söt idag". Hon är speciell den där människan, och inte som alla andra. 

För alla är vi ju olika.

Systrar

Är man inte bara tvungen att lägga upp den här? JO! Jag älskar mina systrar, dom är alltid bra och ha. Det är extra bra att ha dom när man är lite trött på livet, då finns dom alltid där, en på varje sida för att stötta mig. Tack!

Dåliga besked

Jag hittade rätt, båda gångerna och det är jag stolt över. Dock så fick jag dåliga besked på båda ställena vilket jag idag ser som en positiv sak, nästan...
Först var jag alltså hos min sjukgymnast. Hon sa att jag har en spricka i minisken och att den måste få läka ihop annars kan det bli värre. Detta innebär att jag inte kan cykla runt mälaren som planerat och det suger. Det är åt helvete som fan.
Sen var det uppkörning. Som jag kuggade på. Men det kändes som att det gjorde ingenting, jag bokar bara en ny tid och fixar det förhoppningsvis då. Även fast det hade varit trevligt att slippa.

Alltså, jag tror att jag hade blivit mer upprörd över körkortet om jag inte hade fått knäbeskedet innan. Är det svårt att förstå? Jag känner att jag inte hänger med i mitt huvud själv. Det känns som att jag borde vara lite knäckt men det är jag inte. Jag kanske bara har blivit en person som har börjat ta dåliga saker på ett bra sätt. I sånt fall är jag ännu mer stolt över mig själv.

Nu är jag trött och i helgen är det rep på teatern som gäller. Det ser jag alltid fram emot! Repet, inte tröttheten.

Nervös

Jag är lite nervös ja. Lite för att jag ska köra upp om några timmar. Mest för att jag ska till två helt nya platser idag.
Det är lika sant som skrivet att jag inte är världsbäst på att hitta. Inte världssämst heller men jag har svårt för det där med vad gator heter och så.
Nu hände en sån där sak som ni läsare inte märker, det ringde. Tre gånger. Först ringde Michaela, sen ringde någon från Peugot på hemtelefonen och sen ringde sjukgymnasten på mobilen. Samtalen bara lappade över varandra.
Så nu har jag helt plötsligt fått brottom för jag ska vara hos sjukgymnasten typ nu, eller vara påväg i alla fall. Hon hade fått återbud och undrade om jag kunde komma tidigare. Snäll som jag är sa jag ja.
Jag vet fortfarande inte vart jag ska. Och jag har inga kläder på mig. Och mitt hår är blött. Nu är det brottom!

Glädje i sin renaste form

En hel vecka och jag var glad på varända bild (....)

Jaja, även om det inte är helt sant så vill man ju tillbaka när man ser alla bilder. Nästa år stannar vi fan för gott!

Hålla ihop

Jag ska vara ärlig. För det tycker jag att man ska vara. Jag har svårt att hålla ihop mig själv för tillfället. Det rasar saker hela tiden och hjärtat slår för fort för att hinna med att ta det lungt.
Men jag försöker, det ska ni vet att jag försöker. Att hålla ihop.

Fast det blir inte bättre för jag försöker fel. Jag försöker med att uppehålla mig hela jävla tiden så att jag ska glömma. Jag försöker att sitta kvar i skolan så länge som möjligt för att slippa åka hem. Jag försöker att träna varje dag för att komma bort. Men jag måste alltid tillbaka hit, här där jag inte vill vara för att...för att jag vet att snart är här slut.

Och ingenting blir bra för att allt blir halvt. Och inte hjälper det att klaga heller. Jag skulle bara vara ärlig. Fan, jag hatar att vara ärlig.

Utnyttjad till max

Solskenshelgen har varit fullproppad med saker, jag har utnyttjat varända minut på bästa sätt och hunnit allt man vill hinna med på en helg.

• Varit ute i solen och haft mysigt.
• Tränat ute i solen (istället för inne i en mörkt äcklig spinningsal)
• Kelat med gulliga kattungar (och efter det mått dåligt pga allergi men sånt får man väl ta)
• Tagit en solskensöl
• STÄDAT MITT RUM!!! (och efter det mått dåligt pga allergi för att det var så dammigt men där får jag väl helt skylla mig själv)
• Firat födelsedag.
• Festat med födelsdagsbarnet
• Ätit fyllekäk
• Ätit glass (dock inte i solen men vi lådsades att det var sol)
• Shoppat lite (men bara för 100 kronor)
• Haft tid att bara sitta och lyssna på min ljudbok (som tydligen är försenad och jag har massa skivor kvar att lyssna på)
• Hittat ett sätt att sätta upp mitt hår med hjälp av flätor (den är perfekt, har haft den hela helgen och det bästa är att man kan lätt sova med den utan att den förstörs. Så här sitter jag idag, dagen efter och har samma frisyr och är lika snygg)

Och så har jag ju förstås ätit banan-kaviar. Jag ska citera min vän, för jag tror att det var såhär alla kände: Det är jobbigt att det inte var äckligt. Jag ska säga ärligt att jag inte gillar kaviar och äter inte kaviar så jag har svårt att säga någonting, men det smakade ju liksom sött och kaviar samtidigt.

Det bästa är ju försås att söndagen är bara barnet. Jag tror att det kommer bli den ultimata söndagen för det regnar och jag har inget inplanerat förutom att jag ska övningsköra. Det känns rätt gött faktiskt.

Alla solskens dag

Dagen idag kanske inte är den mest kända av dagar men det är en otroligt bra och trevlig dag. Alla solskens dag! Den här dagen kan vara vilken dag som helst och just idag är det denna dag. Jag är solsken, sprider solsken och alla ni andra som är solsken ska också sprida solsken så att vi i slutet av dagen har en värld full at solsken även fastän solen har gått ner.

Jag förstår inte riktigt att lärare kan tvinga oss att sitta inne och jobba. Jag vill gå ut och leka lekar och bada och bara suga in solsken så. Men jag ska göra det bästa av den lilla tid jag kommer att sitta här i skolan.

Ha en bra solskensdag!

Ben och Bamse

På vintern händer det ju från och till att man inte orkar raka benen, jag har haft en sån period ett tag. Tänkte att på semestern kommer jag ju ändå ha långkalsonger 24/7 och sen har det helt enkelt inte blivit av, idag hade jag nästan kommit till gränsen att jag inte fick på mig mina jeans för att benen var så fulla av hår och jag var tvungen att göra inbakade flätor så att det inte skulle släpa i marken när jag gick. Jag kände mig lite halv freich så jag bestämde mig för att jag skulle få känna mig lite snygg nu när det är sol ute och allt, hyveln fram och håret av.
Nu så här i efterhand är jag tveksam om jag verkligen skulle ha gjort det. Det är ju nämligen så att jag har ju dragit på mig en del blåmärken och skrapsår efter en vecka på snowboard och två timmar på enhjuling. Jag hade sätt det innan men håren hade skymt en del, nu lyser dom som tusan och mina ben ser ut som.... bleka ben med massa blåmärken och skrapsår. OTROLIGT vacker. Eller?

Jo, på tal om bleka ben och vintern så börjar våren komma. Solen är framme och gatorna är sopade (iaf här i LA), men imorse var det inte så bra väder. Då tänke jag att jag tar på mig min hemmastickade bamsetröja för jag tycker att den lyser upp. Och det har den gjort, solen tittade fram på eftermiddagen men det som gjorde mig extra glad var den lilla flickan på 3-4 år som jag träffade påvägen hem. Då var jag trött och sur för att det inte gick bra i skolan. Den lilla flickan ser min tröja, lyser upp och pekar på mig och säger "Bamse" som att hon hade träffat sin allra bästa vän. Då blev jag glad.
Så mitt tips när livet känns hårt är att ta på dig en fin tröja som gör folk glada. Det kan ju inte gå fel helt enkelt.

Here comes the sun

Jag är hemma igen, frå utlandet. Semestern var underbar, det är väl det enda man kan säga tror jag.
Nu sitter jag i skolan och försöker plugga, det går inte så bra måste jag säga. Av flera anledningar. För det första har jag fått feedback av min lärare som jag inte riktigt förstår, sen är det sol ute och då är det svårt att sitta inne i skolan och koncentrera sig. Och den största anledningen till att det går dåligt är att jag är van vid att röra mig hela dagarna, från 9-16 så var det snowboardåkning som gällde och det är svårt att vänja sig av med det. Att bara komma till skolan och sitta stilla. Helt värdelöst.
Jag försökte ta en promenad på plan fyra för att bli av med springen i benen men det funkade inte, jag behöver röra på mig mer.
I vilket fall som helst så är solen här och jag med.