onsdag, februari 24, 2010

Livesänding

Storasyster har kommit hem, mamma ska EN EN GÅNG gå igenom alla sjalar, sockor, klänningar som hon har köpt i Nepal. Det här är tredje gången jag är med om detta.
Mamma klagar på att hon vill gå och lägga sig, ändå pratar hon som en papegoja. Upprepar allt jag redan har hört.
Mamma har köpt manssjalar, till Amandas pojkvän, pappa och Linneas pojkvän. Jag söker alltså pojkvän så att du, min blivande pojkvän, kan få en väldigt fin lila sjal (som jag kan låna).
Mamma har köpt 20 stycken sjalar för 16 kronor styck. Jag och Amanda bråkar om vem som ska vilken färg, Linnea kommer få ta skiten som blir över när hon kommer hem.
Mamma har köpt sjalar till sig själv, fast dom var dyyyyra i silke men dom passar till grått.
Mamma har köpt färglada papper. Vi som tycker om att göra scrapbooking och sådär. Kostar typ 5 spännblocken (varför kan det vara så billig, får dom ingen lön eller? Ja eller det kosta kanske mer, men inte mer än 10)
Mamma har köpt färglada ramar. (den får Amanda för att hon inte är intresserad av byxor)
Mamma har köpt lampor "det blir jättefin lyster". Hon köpte dom lite mindre för hon tänkte....
Nu måste Amanda prata med mig och färgen på lamporna. Oj, vi var sams, jag fick en orange med fiskar.

måndag, februari 22, 2010

Oooh

Nu för tiden spelar jag väldigt mycket gitarr, det är fantastiskt roligt. Något som är ännu roligare än att spela är texterna man läser när man lär sig att spela.
D A G Em
ooooooh oooohhhhh oooh ooh ooooh ooh
Här kan du se precis vilka ackord du ska spela och hur du ska sjunga.
Jag bara älskar det! Vilken eldsjäl som har suttit och skrivit ut ooohandet. Jag älskar människor!
(låten är If I hade eyes av Jack Johnsson om ni inte förstod det av texten)

söndag, februari 21, 2010

En lördag i storsstaden

09.48 anländer jag till fridhemsplan där jag ska träffa Amanda för att ha årsmöte. Vi ska mötas 10, och för er som känner Amanda så vet ni att det brukar betyda att hon kommer springande några minuter efter 10. Jag ringer henne vi vilket fall som helst och hon säger "jag står här uppe blablabla". Resten av orden liksom faller bort för jag får något form av hjärtstopp för att Amanda är över 10 minuter tidig. Fantastiskt!
Sen ska vi försöka hitta en riktigt dyr frukost, helst för 1500 kronor var. Vi hittar scandik hotell för 135 kronor, buffé. En miljon tallrikar, en miljon glas, en miljon kaffekoppar. Fantastiskt!
Här sitter även lyxliraren Karolina som tydligen har gjort det till en traditon att äta frukost för 135 kronor. Hon har på sig en vit tröja med blå tvärränder, jag har också på mig en vit tröja med blå tvärränder. Vi ser lite ut som tvillingar.
Årsmötet blir genomfört, vi åker hem till Emelie som fyller år och får kaffe och samtal om utbildningar.
Hem för att plugga och äta middag med pappa.
Sen iväg till stan för att möta upp Karolina (lyxliraren) och när jag ser henne på t-centralen märker jag att hon har tagit på sig sina lila byxor och tittar ner på mina egna ben och ser att jag har tagit på mig mina lila strumpebyxor. Lite som att vi var tvillingar igen.
Avsikten med kvällen var att jag skulle få min födelsdagspresent, det blir en föreställning med Jonas Gardell, otroligt roligt och sorligt och tänkvärt! Vi tar även ett glas efteråt och pratar om kärlek som ett fenomen som vi inte behöver, en djup disskusion om mänsklighet och familjeliv.
En helt fantastisk lördag overall (alltså det snöade så mycket att jag var tvungen att ha en overall).

torsdag, februari 18, 2010

Ljudböcker

Har säkert pratat om detta ämne förut, kanske till och med om precis det jag nu kommer att ta upp. Man vet inte så noga nu för tiden, jag skriver så mycket och börjar bli så gammal att jag inte kommer ihåg (på tal om att bli gammal så börjar jag se jävligt gammal ut, eller jag ser typ trött ut och har fått fler rynkor runt ögonen. Hoppas verkligen att det bara är The cold swedish winter som är orsaken till detta och att jag till sommaren kommer tillbaka som den fräscha unga Lovisa. Jag menar kommer man åldras såhär snabbt resten av livet är det inte långt kvar till 60.)
Tillbaka till ljudböckerna så har jag i vilket fall som helst gått omkring och sjungit på Beatelslåten Dont let me down idag utan att riktigt förstå varför. Har ju inte lyssnat på den på evigheter. Men så rotar jag väl lite i hjärnkontoret och kommer på att dom pratar om den i boken JACK som jag för tillfället lyssnar på medans jag sover. Och så tänkte jag på det där att det lär fan ha stor betydelse vad man lyssnar på och hur man mår dagen efter. Eller alltså jag vet inte, men det känns som att om jag går runt och sjunger på en låt som nämns i boken så borde det ju rimligtvis även fastna annat i mitt huvud från boken som påverkar mig, om ni förstår vad jag menar.
Jag kom ihåg när jag lyssnat på ETT ÖGA RÖTT, då var det inte mycket i det svenska språket som klaffade som det skulle. Eller när jag lyssnar på Marien Keys böcker och går runt och blir kär i alla jag träffar.
Så om vi då lite snabbt hoppar tillbaka till boken JACK, jag är nu på cd 5 av typ 18 (jävligt tjock bok) och hittils har det bara handlat om supande, knarkande och konsekvenser (både bra och mindre bra) av detta. Hmm.... jag hoppas att min halft sovande hjärna inte blir alltför påverkad av detta.
Sen vill jag bara lägga till att det även svärs en del i boken och det tycks som att även jag har börjat använda mig av mer svordomar en vanligt. Detta bör vara en övergående period.

söndag, februari 14, 2010

Söndagsångest

Det var ett tag sen det var söndagsångest sist, när jag funderar på varför den är tillbaka är svaret att jag har varit ledig. Jag har gjort skillnad på veckodag och helg. Fantastiskt! Det har varit en fin helg, jag gillar att vara ledig. Det ska jag fortsätta med, på helgerna alltså.

söndag, februari 07, 2010

Motorvägen

Idag när jag steg av bussen här uppe på Brickebacken efter att ha spenderat helgen i Sthlm började jag skratta lite smått för mig själv. Det var så skönt att få komma tillbaka och känna sig hemma och känna att allt fortfarande är spännande.
Så kom jag på det! Varför jag trivs så bra här i Örebro.
För ett tag sedan såg jag ett program om vuxna med ADHD, där var det en kvinna som beskrev det som att hon hade en femtonfilig autoban i hjärnan. Jag kände verkligen igen mig i det, kör massa bilar assnabbt hela tiden i mitt huvud. Oftast så tycker jag att jag klarar av hinna med alla bra, men så är det någon bil som stannar och då blir det frontalkrock och ingenting funkar. Eller så märker man inte att bilen med mat nästan har stannat, att bilen till skolan för länge sen har åkt iväg eller att det är ungefär tusen bilar med jobb och tusen till med andra måsten.
Men här i Örebro saktar alla bilar ner och vägen smalnar av till kanske en fyrafilig väg. Jag kan ha kontroll över alla! Och om jag vill kan jag stanna alla bilar på en rastplats och bjuda alla på macka och kaffe. Jag hinner till och med kolla motoroljan och spolarvätskan någon gång då och då. Och det så jävla värt!! Det är så skönt att det är klart att jag skrattar när jag kommer hit!
Sthlm, när jag och mina bilar har lärt oss att ta det lugnt och klarar av att köra sakta även inne i stan, då kommer vi tillbaka!

tisdag, februari 02, 2010

Cykeln

Idag har jag köpt en cykel. Spännande historia:
Först gick jag förbi ett ställe där det stod BEG CYKLAR stort på fönstret, under stod Unik SecondHand. Bra, tänkte jag och var påväg in. Så ser jag att det inte öppnar förän 15.30, klockan är ca 12.45. Jaja, tänker jag, får väl ta mig en fika och läsa min kurslitteratur så länge.
Så det gjorde jag. Går även och handlar en sväng på mitt favorit Ica, brukar gå in mest för att titta men det är så fint upplagt att jag alltid måste handla. Så kan man självschana när man går ut, då känns det lite som att jag är tillbaka på jobbet. Brukar ibland stå där och hjälpa andra kunder men då kommer alltid vakten och slänger ut mig efter ett tag.
Tillbaka till cykelhandladet så är jag vid affären ca 15.45 MEN DET ÄF FORTFARANDE STÄNGT!! Jag står ett tag och funderar, bestämmer mig för att åka hem och komma tillbaka dagan efter. Går och tar bussen hem. När jag sitter på bussen tittar jag ut genom fönstret och ser då hur affären håller på att öppnas. Jävlarns, tänker jag och trycker på stoppknappen. Folk måste ha trott att jag var dum i huvudet som bara åkte en station, men örebroarna är inte så mycket bättre själva tycker jag.
Affären är typ världens minsta, fast fullproppad med både cyklar och annat tjafs. Jag ser en röd, ganska ful cykel av dammodell och får ut i snön och pröva. Den funkar fint, vi blir vänner, jag betalar och ska cykla hem.
Påvägen hem vill jag inte cykla på den smala gångvägen längs med den stora farliga bilvägen så jag tar vad jag tror är en genväg lite bakom husen. Jag tycker att jag hela tiden håller på längs med den stora farliga bilvägen men ICKE, helt plötsligt har jag ingen aning om vart jag. Cyklar i blindo, snön blåser i mitt ansikte, rumpan har domnat bort av kyla och min högra arm har ramlat av (som tur var finns det korg på cykeln så jag la den där). Det börjar även bli mörkt i den lilla staden Örebro. TILLSLUT hittar jag äntlign skyltar som pekar åt universitet och därifrån hittar jag hem.
Nu har jag ätit soppa, badat och sytt fast armen igen. Den här krisen har gjort att jag och cykelns vänskap har blivit ännu starkare!
Slutet gott, allting gott!

måndag, februari 01, 2010

Mestadels tvätt

I helgen var jag i Sthlm, det var så där som Sthlm brukar vara dvs underbart.
Men så när jag kom imorse med tåget till Örebro så kände jag att jag hade kommit hem. Jag kände att det var skönt att komma hit och lite jobbigt att jag måste tillbaka till Sthlm redan på torsdag. Sen gick jag till skolan och hade ett väldigt roligt seminarium. Jag är nog lite kär. Och så gillar jag snön, det är stört mycket snö här och nu snöar det igen.

Jag har tvättstugan för första gången också. Träffade tvättstugeansvarige, hon förklarade allt för mig som om jag aldrig hade tvättat och berättade hur andra brukar göra och blablabla. När jag sa att jag var ny i Örebro fick jag även en muntlig stadsvandring. Jag vågade aldrig avbryta och sen tyckte jag att det var fint att bli omhändetagen.
Det finns en fördel och en nackdel med tvättstugan som jag kan se hittils.
För: Man kan tvätta DYGNET RUNT!!! För att den är ett fristående hus.
Nack: Den är helt datastyrd. Man kommer inte in varken före eller efter utsatt tid och missar man tiden med en kvart är den borta. Jag tycker inte riktigt om det för att det är något fint med att skriva lappar till varandra på tvättstugeschemat om ni förstår vad jag menar.

NYHET I LOVISAS LIV
Hon tvättar nu med tvättboll, utvärdering kommer inom kort så håll ögon och öron öppna!

Om konsten att leva på lycka