Namnet på min nya stadsdel. Jag har bekantat mig en del med den. Jag tror att jag har bekantat mig helt för vad jag förstår så är den inte alls så stor. Igår gick jag en väg till centrum, idag gick jag en annan och då tror jag att jag har ringat in hela området.
Det är mycket barn här vad jag har märkt, massa barn överallt som springer och skriker och pratar och åker skidor och leker. Barn överallt, jag har reflekterat över hur få vuxna det är. Jag kanske har sätt 1 vuxen på 10 barn. Underligt egentligen. Men det beror nog på att vuxna inte går ut när det är kallt och snöigt.
Jag trivs här iaf, det finns konsum, inte så freicht men det duger (jag handlade på Willys nere i Örebro idag och det var 1000 gånger bättre, asnajsigt!) så finns det ett simhus här någonstans, det ska jag hitta. Det finns även vårdcentral och man kan beställa läkemedel till konsum vad jag har förstått. Perfekt!
Mitt rum är stort och just nu lite mer städat än det var igår, alltid bra med förbättring. Jag har fått upp mina grejer så det känns som mitt, börjat pissa in reviret så att säga. Men det som slår mig mest är hur stort det är. Så har jag två stora fönster precis framför skrivbordet så jag kan sitta och titta på alla människor som går förbi på andra sidan skogen. Det är mycket träd här på BrickeBacken nämligen. Jag och älgarna, det är så det får bli! Och det trivs jag med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
härligt att höra att du trivs systra mi!
Jag tycker oxå att det är bra att du pinkar in ditt revir och att du gillar det du ser. Blev nämligen lite ororlig när du ringer till pappa mer ofta på två dagar än du gjorde på ett år när du bodde i Näckrosen!?! ;)
Skicka en kommentar