Sovandet

Ni som har följt min blogg och känner mig har säkerligen förstått att det här med att sova är något jag lägger ner mycket tid på. Jag lägger mig tidigt, tar powernaps när helst det ges tillfälle och älskar att sova i en till två timmar när jag kommer hem från skolan (även fast dessa långa sovstunder blir alltmer sällan). Jag är även en väldigt speciell sovare, somna för mig är inte lätt och att sova med mig sägs inte heller det var särsklit enkelt.
Men på senare tid så har något hänt, jag har förändras. Eller snarae; min sovning har förändrats.
Det har kommit lite i taget, det första jag har lagt märket till är att jag har vaknat på rygg och då alltså sovit på rygg. Något jag inte tidigare har gjort. Som en chock så sa även mamma för några veckor sedan att hon hade smygit sig in i mitt rum när jag sovit och tagit en sak utan att jag märkt det. Jag, Lovisa som vaknar av sitt eget andnings ljud Persson, vaknade inte!! Och så idag vaknade jag 12.46!!! Jag vaknar väldigt sällan efter 11 och oftast runt 10. Jag gick inte ens och la mig sent igår, jag vet inte ens full igår.
Är detta början på den arbetslöses sovvanor? Håller jag på att gå från omogen skolungdom till vuxen slöfock? Jag vet inte, men orolig är jag. Vad ska hända här näst? Kommer jag att vakna upp på ett plan påväg till Bratvurst? Kommer jag komma på mig själv att stå på huvudet när jag sover? Eller kommer jag att kunna somna utan att ligga vaken 2 timmar och fundera över livet?
Frågorna är många och svaren är få.