Japp, då hade man tagit den så kallade studenten. Det var en otroligt lyckad dag som innehöll allt vad en studentdag ska innehålla. Tack till alla som var med och gjorde denna dag underbar.
Det finaste var ändå när jag och Amanda skulle börja bege oss hemåt, då var klockan ca 04.10 och det första tåget skulle inte gå förän en timma senare. Vi bestämmer oss då för att ta våran vanliga promenad från skanstull till centralen, tröttheten till trots. Det var så fint, både vädret, atmosfären och känslorna.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, troligen som har jag inte riktigt förstått vad detta innebär ännu. Det här med att inte ha min klass vid min sida varje dag. När jag förstår det så kommer jag väl troligen att bryta ihop och inte veta vad jag ska ta mig till.
Men än så länge lever jag i oförståelse och det finns tårta kvar och jag har massa fina presenter att sitta och leka med. FULLT ÖS! ARBETSLÖS!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är bara att bryta ihop och sen komma igen!! Livet är fullt med möjligheter, det gäller bara att ta var på dem! Lycka till min älskade lilla, stora dotter!!
Du kan ju alltid bulta.
Skicka en kommentar