Idag har jag gjort vuxensaker. Så som att betala hyra, öppna ett sparkonto och sätta in pengar där, samla ihop alla mina viktiga papper som bara lång slängda på mitt rum till en fin lite hög och även skaffa fram en mapp till denna lilla hög. Jag hittade även en liten bok som jag fram till idag inte har använt, nu skriver jag in inkomster och utgifter i den.
Det knackar någon på min dörr gott folk, det är Lovisa 27 år som kommer på besök. Men jag tänker inte öppna åt henne, jag ser ju genom kikhålet att det är hon och vägrar att släppa in henne. Istället sätter jag mig och nördar omkring på ansiktsboken. Hon kan få stå därute och vänta, i alla fall två månader till.
Men jag känner att snart ska hon inte behöva stå därute och frysa, mer och mer tyder på att det snart är dags att släppa in henne. Det är inte bara dagens händelser som tyder på detta.
I helgen bestämde jag mig för att jag ville plugga till våren, inte heltid men någon dag i veckan för att hålla min hjärna igång. Igår så tvättade jag mina kuddar och mitt täcke frivilligt, alltså mamma behövde inte säga åt mig utan jag föreslog detta. Jag funderar på att skaffa icakort så jag får bonus när jag handlar mat.
Fast inte kommer jag släppa taget om Lovisa barnrumpan. Hon kommer nog aldrig behöva stå utanför min dörr, jag kommer nog bara slänga in henne i garderoben ibland,alltid ha henne när till hands.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om konsten att leva på lycka
1 kommentar:
Absolut, det är som Dunderklumpen säger: Je e en 42-åring o en 5-åring på samma gång! Man ska bejaka barnasinnet i sig men ändå ta ansvar för sitt liv på ett "vuxet" sätt. Att vara vuxen betyder inte att ha tråkigt, det ser du väl på din gamla mamma!
Skicka en kommentar