torsdag, september 18, 2008

Jag kan inte säga nej

Det blev inte bara måndagen som blev sen, nu har jag varit ute och rumlat varje kväll. Det börjar ta ut sig i trötthet må jag säga. Men det är inte för inte, jag har haft en väldigt rolig vecka.
Måndag vet ni ju redan vad som hände, tisdag var det som vanligt teater och det blir lite sent då vi inte var därifrån förän vid 22. Onsdagen var jag och såg tre systrar på stadsteatern, bra skit, gå och se! Sen åkte jag, fortfarande med tårarna i ögonen då jag inte hade hunnit gråta klart till Hornstull där det satt ett gäng fina människor som firade att Rasmus fyllde 19 år.
Där hade det absolut räckt för mig, på torsdagen var jag trött, kände mig sjuk och längtade efter en kväll hemma. Men så skulle ju The Mudders spela på buss 819 ute på Tyresö och jag överlade med migsjälv och kom fram till att detta skulle jag aldrig få uppleva igen. Så jag, Amanda och EmmaCalle tog bussen från Gullmars ut till Trollbäckens centrum och jag måste säga att det var länge sedan jag hade så roligt. Skrattattackerna avlöste varandra, den första kom redan när jag steg av bussen och såg det fina centrumet. Tröttheten visade verkligen sin rätta sida hos mig. Och spelningen var så jävla bra, trodde att det skulle vara dödsmetall men det var det inte, jag fick till och med en skiva! Alltså inget jag ångrar.
Men idag ska jag ta det lungt, åka och luncha med Amanda och sen hem och sussa sött!

1 kommentar:

Anonym sa...

rättelse: de stavar "the mudders" ;)

Om konsten att leva på lycka