Svår och jobbig grej

Jag har varit dum den här veckan. Den har varit mestadels bra och trevlig, har egentligen inget att klaga på men det är väl det som är felet. Jag har mått skit men inte riktigt orkat bry mig om vad min kropp har försökt att säga till mig så jag har bara fortsatt och fortsatt. Proppat i mig ipren och alvedon och hoppats att det ska gå över.
Men allt det fick jag sota för idag, och inte lite heller. Jag fick avbryta min fysiska teater lektion och gå hem för att jag inte överhuvetaget kunde fokucera på det jag gjorde. Sen grät jag hela vägen hem för att allting gjorde så fruktansvärt ont. Har nu sovit typ 3-4 timmar men allt gör fortfarande ont trots citadon och sömn. Jag tror nog att det är så att om man springer in i en vägg så ramlar man sen ner och lägger sig och måste krypa igenom ett litet jävla hål för att komma ut på andra sidan, det är det jag och min kropp håller på med nu.
Gott folk, mitt ord idag är gör inte såhär mot er själva! Inte värt det någonstans.

Det känns så himla olikt mig oxå, jag gör inte sånna här grejer. Om jag mår dåligt så går jag hem och sover, jag kan inte riktigt sätta fingret på varför jag har pressat mig så fruktansvärt den här veckan men jag inser väl nu att jag får ta och lugna ner allting lite. Eller ja, helt enkelt lyssna på vad min kropp säger mig.

Det var egentligen inte meningen att inlägget skulle vara negativt idag, jag gillar inte att skriva negativt men jag kände att jag inte kan fortsätta blunda mot det när det hände liksom. Jag tänkte skriva om igelkottar och att jag har blivit snygg men jag gör det imorn!