Kaffet i koppen är slut

Vilken helg det har varit, må jag säga. Det känns både i kroppen och huvudet. Jag är stört trött men jag har haft väldigt kul.
Helgen starade med cykling som fan, och sjukgymnastik, sen iväg på en mysig fika med Michaela på fredagkvällen och fortsatte på lördagmorgon med skola. Öppethus för föräldrar, min mamma följde med. Efter det var det direkt till hallonbergen som gällde för att spela match, gick inte så bra men det var roligt att spela på gamla hemmaplanen.
Hem duscha och iväg till skanstull för att parta hos Matilda. Jag och Michaela hade extremt kul med en kamera och fottade så många rumpor vi fick tag på. Det började nog med att min syster säger att min rumpa har blivit platt, jag säger detta, vi tar ett kort och sen fortsatte det bara.
Vaknar på söndag, äter frukost och sätter mig framför datorn och renskriver min bok i två timmar, lyfte bara rumpan en gång för att gå och hämta en banan. Åker och tittar på handboll, äter middag på söder och åker sedan ut till cirkus för att titta på Peter, min man :D

Nu sitter jag har och försöker färdigställa min helvetes äckliga bajsbok och det går inte bra någonstans. Jag vill bara gråta och kaffet i koppen är slut. Alla mina krafter med. Jag känner mig så jävla missnöjd med boken så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Fy fan.
Jag ska berätta en sak för, det värsta jag vet är att visa halvbra grejer för folk. Jag får sån jävla ångest, det kan bara vara att en liten grej som att någon i klassen frågar om dom får läsa mina anteckningar från lektionen. Jag tycker att det är pinsamt och jobbigt för att jag är rädd för att det ska vara fel. Och just nu känns det så. Ångest för att det är halvbra och fel. Men det får bli som det blir. Det är rätt otroligt att jag kan skriva blogg egentligen. Men jag tror att jag tänker att ingen läser när jag skriver, att jag bara skriver till mig själv och sen har jag ingen press på att vara bra här heller. Förutom när Hanna påpekar alla mina stavfel då :p Och då ska jag säga att det jag skriver på datorn är ingenting emot vad jag skriver för hand, Hanna hade fått dåndimpen om hon skulle rättat min anteckningsbok.

Nu måste jag typ städa för det ser ut som fan i mitt rum, efter en sån här helg är det väl inte så konstigt kanske. Sprungit hit och dit utan att ha hunnit städa upp efter mig.