torsdag, september 10, 2009

Malmö internat 1

Mina tankar från 6-8 sept.

Rasmus
Jag blir välkomnad på Stationen av en nybliven Malmöit och sedan omhändetagen av denne underbara människa under hela min vistelse. Han såg till att jag alltid hade mat i magen, att jag sov gott och att jag kom fram dit jag skulle. När jag på måndagen var lite orolig över att jag inte skulle hitta till skolan (även fast vi dagen innan hade gått vägen för jag skulle lära mig) så ringer Rasmus till mig strax innan 9 för att kolla att jag kommit fram ordentligt.
Inga-Linn
Rasmus fantastiska rumskompis. Hon är en sån där person som man inte behöver kallprata med, vi struntade helt i att prata om vad vi pysslade utan bara pratade om vad som föll oss in.
Deras gemensamm hem
I lägenheten på Almtorget 2 rådde ett sånt lugn och sån respekt. Det var så skönt att få landa där efter dom häktiska dagarna i skolan. Det var naturligt att prata med små bokstäver och det fanns inga krav eller måsten.
Skolan
Som sagt var, häktiska dagar var det. Mycket föreläsningar och mycket sittande men det var givande. Och det finns många härliga klasskamrater att få diskutara med. Känns skönt att få ha träffat dom och även få lite bättre grepp om utbildningen.
Staden
Jag tror inte riktigt att det är en riktig stad. Jag tror att det är typ som Hogwarts, att gatorna byter riktning medans man går på dom. MEN jag lärde mig hitta rätt bra denna gången, kunde gå lite själv utan att tappa bort mig helt. Det jag är mest stolt över är att jag gick hela vägen från Almtorget till Teaterhögskolan.
Maten
Det är billigt att äta mat i Malmö. Det är också roligt att handla mat i Malmö. Jag köpte bland annat ägg i påse, en macka för 1,50 och en måltid på resaurang (typ) för 35 kronor. Så finns det massa häftiga matbutiker där man inte känner igen ett enda varumärke. Fantastiskt!

Ja, fint var det.

1 kommentar:

Gunvor sa...

Stilla undran, hur gick det med språket!?! Jag menar inte i klassen, där var det inte så många skåningar vad jag förstod men när du handlade, VILLE du verkligen ha en macka för en och femti eller blev det bara så för att ingen förstod vad du sa och du inte visste vad du skulle säga!! :)

Om konsten att leva på lycka