torsdag, mars 22, 2007

Kärlek, musik och rabarberpaj

Jag kan säga att jag vet inte riktigt vad det är med mig just nu. I live on the edge of för mycke lycka. Det känns typ som att jag är tok-kär men jag vet inte riktigt i vem, eller vilka :p

Idag har jag fått två nya tröjor. En för att jag ska bli blodgivare och en för att jag är en prinsessa. Kommer ha på mig båda imorgon så ni som vill se dom kan ju komma till frysboxen.

Sitter och lyssnar på värsta superbraiga låten (Brommas PA, du får gärna skriva till mig vad den heter och vem som gjort den) och tänker lite på typ veckan och dagen. Jag hittar ingenting negativt. Och jag kan säga att det har varit negativt i veckan men på något sätt har jag gjort om allt till nån glatt, eller bara sorterat bort det ur hjärnkontoret.

Jag funderar lite på vad som skulle hända om jag nu blev kär på riktigt, det skulle ju bli som värsta överdosen. Frågan är om jag skulle överleva. Jo men jag måste bara ut och sprida kärlek, fast det var det visst Rasmus som skulle göra, jag skulle baka rabarberpaj. Det har nämligen startat ett rykte på skolan om att jag lagar väldigt goda rabarberpajer :p Yes its true och nu har jag typ lovat att laga 14 000 pajer till min klass. Jag ska baka, Johanna ska ta med vaniljsås, Nicklas tar med saft och Rasmus sprider kärlek. Tur att det är ett tag kvar, då kanske som lyckas glömma bort det.

Slutordet idag då, för jag känner att ett slutord behövs i denna röriga text, en sammanfattning så att säga.
Om du inte orkar gå, är det bara att springa!
Tänk på det gott folk, det är den jag kör på.

Amanda kom förbi rummet och frågade om jag skrev om mina inreblödningar. Jag sa nej men hon tyckte att jag skulle skriva om dom så nu gör jag det, fast bara lite. Jag har vart och blivit blodgivare idag (om dom inte hittar nånting som inte ska finnas i mitt blod dvs). Jag skulle ta blodprov och jag har en tendens att få väldigt stora blåmärken när jag gör detta. Tillråga på allt gick det snett och hon var tvungen att tappa blod ur båda mina armveck. Så imorn kanske (hoppas på inte) jag har två stora blåmärken. Men jag ser det ju bara som en tuff grej...eller så tar jag på mig en långärmad tröjja. Puss å gonatt

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag gillar titeln eftersom att jag älskar rabarberpaj! ;D

och jag säger så här, bra att du har gett blod lovan, de ska jag också göra när jag blir 18 :) så om typ 1½ årfår sverige ytterligare en blodgivare.. ;P

kramisar

Om konsten att leva på lycka