Det gäller att hitta balansen i livet. Ibland känner jag att min balans är svår att hitta, antingen har jag för lite saker för mig och det blir tråkigt eller så har jag för mycket och då bryter jag ihop.
Just nu känns det som att jag är i någon form av uppladdningsperiod. Jag göra saker som jag mår bra av, sover mycket, tränar, äter ordentligt och väldigt ofta tänker jag på hur jag skuffade alla dom där grejerna åt sidan i våras. Och hur dum jag var då. Jag blir förvånad över hur pigg och glad jag är, hur påhittig jag kan vara. För allt det där försvann liksom bort i den alldeles för stressade Lovisa i våras. Och det känns som att energin inom mig växer dag för dag. Jag blir på rikgit förvånad.
Så jag laddar upp, ibland blir jag uttråkad och tycker att jag borde göra något mer av mina dagar. Men så kommer jag på att jag behöver det här.
Igår tog jag min cykel och cyklade upp till Ursvik. In i skogen, hittade en sten. Hade med mig en liten filt och en liten termos med blåbärssoppa. Så satt jag där. Det var inte ens fint väder. Men jag satt där och mådde bra.
För jag kan stå vid fönstret och titta på regnet och tänka "så underbart, det regnar och jag älskar livet."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag blev så glad så jag fick tårar i ögonen när jag läste det här!
jag tycker om blåsoppeprojektet!
Du är oxå så klok min kära stora dotter, tänk att alla mina dötrar blev så här kloka. Det låter jättemysigt, jag ska tänka på dina tips nästa termin, när jag är klar med universitetet. När det blir så där jäktigt så är det skönt att veta att det är övergående, tänk de som har det så hela tiden och inte ens är medvetna om det, det är då det blir farligt tror jag.
jag blev också tårögd. du är så värd allt bra!! grymt att du börjar fatta det!:)
Skicka en kommentar