Jag gör väldigt ofta saker som jag verkligen inte förstår. Det här med oss människor kan ju vara väldigt klurigt ibland.
Igår när jag skrev inlägget om att pausa bloggen så mådde jag dåligt. Jag såg ingen utväg med livet, hade legat vaken i 3 timmar och funderat över vad som skulle hända efter studenten men jag kom inte på det, då fick jag panik. Och eftersom att hela livet redan var skit och jag hatar att klaga i bloggen så valde jag att skriva pause.
Men så händer något konsitgt. Det är som att jag i ren protest och uppror mot mig själv kommer på väldigt mycket att skriva dagen efter. Och det här händer mig relativt ofta. Jag säger att jag ska sluta med en sak för att jag inte kan/orkar/vill men så dagen efter är jag på benen igen och tycker att det är roligare än aldrig förr.
Vi har även fått internet idag (yey) så jag har suttit och läst alla andras roliga bloggar* och tänkte att inte kan Livoas Press on trycka Press off! NEJ! Och nu är det vår och sommar och student ta mig tusan och då kan det ju bara inte vara pause!! NEJ!
Jag fick även igår hjälp, på tal om hur jag fungerar. Troligen skulle jag inte fungera utan Karolina Ersson, vi satt på en bänk i solen och åt glass och hon hjälpte mig att reda ut mitt liv. Jag vågar aldrig riktigt säga vad jag vill till mig själv tror jag men jag sa det till henne och hon tyckte att det lät som en toppenplan. Det är en osäker plan men jag vågar. Jag kan tyvärr inte säga den här och nu för så modig är jag inte, men jag har en plan.
*Om roliga bloggar så läser jag inte så många men några. Idag så skulle vilja berätta om en blogg, den tillhör Silje. Egentligen är inte hennes blogg roligare än någon annans men Silje pruttar och rapar och det tycker jag är roligt. http://shakee.blogg.se/ läs "Oj, jag pruttade" inlägget.
Men egentligen var det inte heller hennes pruttande och rapande jag ville prata om. Jag ville prata om hur bra Silje är på att kramas. Hon är etta på min kramlista för att hennes kramar är mjuka och långa och hon gör obekväma kramar till bekväma kramar. Av Silje får jag även kramar lite varstans och utan förvarning, det är mysigt. (För er som känner att "jag kramas ju oxå bra" så har jag och Silje pratat om att alla kanske inte passar att kramas med alla, jag och Silje kramas bra men Silje och till exempel Jesus kanske kramas mindre bra, vem vet?)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om konsten att leva på lycka
1 kommentar:
ÅH LOVISA VAD FINT!!! Jag känner mig hedrad!! :D
Skicka en kommentar